Asacol

Vuxna

En 1 g 100 ml rektalsuspension ges till natten efter avföring.

Behandlingsperiodens längd är vanligtvis 3-6 veckor och bestäms enligt symptom och sigmoidoskopiska fynd.

Äldre personer

Den normala dosen för vuxna kan användas såvida lever- eller njurfunktion inte är kraftigt nedsatt, se avsnitt Kontraindikationer och Varningar och försiktighet. Inga studier på äldre har genomförts.

Pediatrisk population

Det finns liten erfarenhet och bara begränsad dokumentation för effekt hos barn.

Administreringssätt: rektalt.

Rektalsuspensionen är för rektalt bruk och får inte sväljas. Om en eller flera doser missats ska nästa dos ges som normalt.

Före användning av rektalsuspension, ska flaskan värmas till kroppstemperatur i en skål eller bunke med varmt vatten i ungefär 10 minuter. Flaskan ska skakas ordentligt innan rektalsuspensionen insätts. För att sätta in rektalsuspensionen, ta bort skruvlocket från flaskan och skruva på applikatorspetsen. Applikatorspetsen kan smörjas in med vaselin. För administrering av rektalsuspensionen ska patienten ligga på vänster sida med vänster ben utsträckt och höger ben böjt. Efter att applikatorspetsen har satts in i rektum ska vätskan pressas ut varsamt och långsamt. Spetsen ska dras ut medan behållaren

fortfarande är ihoptryckt. Patienten ska försöka att stanna kvar i samma läge i ungefär 5-10 minuter och sedan vända sig om på höger sida i ytterligare 5-10 minuter. Rektalsuspensionen ska hållas kvar i tarmen om möjligt till nästa morgon.

• Överkänslighet mot den aktiva substansen eller mot något hjälpämne, som anges i avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

• Känd överkänslighet mot salicylater.

• Svår leverfunktionsnedsättning.

• Svår njurfunktionsnedsättning (GFR < 30 ml/min/1,73 m²).

Detta läkemedel är avsett för vuxna vid:

Lindrig och medelsvår ulcerös kolit. Proktit och proktosigmoidit.

Kontroll av blodprover (differentierad blodstatus; leverfunktionstester såsom ALAT eller ASAT; serumkreatinin) och urinstatus (urinstickor) ska utföras före och under behandlingen, enligt behandlande läkares bedömning. Som en riktlinje rekommenderas kontroller 14 dagar efter påbörjad behandling och därefter ytterligare 2 eller 3 gånger med 4 veckors intervall.

Om proverna är normala kan uppföljningsprover tas var 3:e månad. Om ytterligare symtom uppkommer ska prover tas omgående.

Asacol bör inte användas av patienter med nedsatt njurfunktion. Mesalazin-inducerad nefrotoxicitet bör misstänkas hos patienter, vars njurfunktion försämras under behandlingen och behandlingen ska då avbrytas omedelbart.

Det rekommenderas att njurfunktionen undersöks före och regelbundet under behandling med Asacol.

Fall av nefrolitiasis har rapporterats vid användningen av mesalazin, inklusive stenar med ett mesalazininnehåll på 100 %. Det rekommenderas att se till att tillräcklig mängd vätska intas under behandlingen.

Mesalazin kan orsaka rödbrun missfärgning av urinen efter kontakt med natriumhypokloritblekmedel (t.ex. i toaletter rengjorda med natriumhypoklorit som finns i vissa blekmedel).

Allvarliga hudbiverkningar, som läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), Stevens-Johnsons syndrom (SJS) och toxisk epidermal nekrolys (TEN), har rapporterats i samband med mesalazinbehandling.

Mesalazin ska sättas ut vid första tecken och symtom på allvarliga hudreaktioner, såsom hudutslag, slemhinnelesioner eller något annat tecken på överkänslighet.

Allvarlig bloddyskrasi har rapporterats i mycket sällsynta fall. Behandling med Asacol ska avbrytas omedelbart om det finns misstanke eller bevis på bloddyskrasi (tecken som oförklarlig blödning, blåmärken, purpura, anemi, ihållande feber eller halsont) och patienten ska omedelbart uppsöka läkare.

Rapporter på förhöjda leverenzymnivåer har förekommit hos patienter som tar mediciner innehållande mesalazin. Försiktighet rekommenderas om Asacol administreras till patienter med leverfunktionsnedsättning.

Mesalazin-inducerade överkänslighetsreaktioner (myo- och perikardit) har i sällsynta fall rapporterats med Asacol. I händelse av misstänkt hjärtöverkänslighet får Asacol inte återinsättas. Försiktighet ska iakttas hos patienter med tidigare myo- eller perikardit med allergisk bakgrund oavsett ursprung.

Idiopatisk intrakraniell hypertoni (pseudotumor cerebri) har rapporterats hos patienter som får mesalazin. Patienter bör varnas för tecken och symtom på idiopatisk intrakraniell hypertoni, inklusive svår eller återkommande huvudvärk, synstörningar eller tinnitus. Om idiopatisk intrakraniell hypertoni uppstår, bör utsättning av mesalazin övervägas.

Patienter med lungsjukdom, speciellt astma, bör övervakas mycket noga under behandling med Asacol.

Patienter som tidigare fått biverkningar vid behandling med sulfasalazin ska stå under noggrann medicinsk övervakning. Behandling ska avbrytas omedelbart om akuta symtom på intolerans såsom kramper i buken, akut buksmärta, feber, svår huvudvärk och hudutslag förekommer.

Försiktighet rekommenderas vid behandling av patienter med aktivt mag- eller duodenalsår.

Användning hos äldre ska ske med försiktighet och produkten ska bara förskrivas till patienter med en normal eller lätt nedsatt lever- eller njurfunktion, se avsnitt Kontraindikationer.

Det finns liten erfarenhet och bara begränsad dokumentation för effekt hos barn.

Detta läkemedel innehåller 0,1 g bensoat per dosenhet motsvarande 0,1 g/100 ml.

Bensoat kan orsaka lokal irritation.

a) Sammanfattning av säkerhetsprofilen

Organspecifika biverkningar som påverkar hjärta, lungor, lever, njurar, pankreas, hud och subkutana vävnader har rapporterats i samband med oral eller kombinerad oral och rektal mesalazinanvändning. De flesta av dessa biverkningar har rapporterats i samband med oral mesalazinanvändning och inte vid monoterapi med enbart Asacol 1 g rektalsuspension. Det kan dock inte uteslutas att biverkningarna kan förekomma även vid enbart rektal mesalazinanvändning.

Behandlingen måste avbrytas omedelbart om akuta symtom på intolerans uppstår såsom kramper i buken, akut buksmärta, feber, svår huvudvärk och utslag.

Allvarliga hudbiverkningar, som läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), Stevens-Johnsons syndrom (SJS) och toxisk epidermal nekrolys (TEN), har rapporterats i samband med mesalazinbehandling (se avsnitt Varningar och försiktighet).

b) Sammanfattning i tabellform av biverkningar

Biverkningar som rapporterats i kliniska studier och andra källor är listade nedan.

Vanliga (≥1/100, <1/10), mindre vanliga (≥1/1 000, <1/100), sällsynta (≥ 1/10 000, < 1/1000), mycket sällsynta (< 1/10 000), ingen känd frekvens (kan inte beräknas från tillgängliga data).

Mycket sällsynta: förändrat blodstatus (aplastisk anemi, agranulocytos, pancytopeni, neutropeni, leukopeni, trombocytopeni).

Mycket sällsynta: överkänslighetsreaktioner såsom allergiskt exantem, läkemedelsinducerad feber, lupus erythematosus syndrom, pankolit.

Sällsynta: huvudvärk, yrsel.

Mycket sällsynta: perifer neuropati.

Ingen känd frekvens: idiopatisk intrakraniell hypertoni (se avsnitt Varningar och försiktighet).

Sällsynta: myokardit, perikardit.

Mycket sällsynta: allergiska och fibrotiska lungreaktioner (inkluderande dyspné, hosta, bronkspasm, alveolit, pulmonell eosinofili, lunginfiltrat, pneumonit).

Ingen känd frekvens: pleurit.

Sällsynta: buksmärta, diarré, flatulens, illamående, kräkningar.

Mycket sällsynta: akut pankreatit.

Mycket sällsynta: förändringar i leverfunktionsvärden (förhöjda transaminaser och gallstasvärden), hepatit, kolestatisk hepatit.

Sällsynta: fotosensitivitet* *se avsnitt ”Beskrivning av utvalda biverkningar”.

Mycket sällsynta: alopeci.

Ingen känd frekvens: Läkemedelsreaktion med eosinofili och systemiska symtom (DRESS), Stevens- Johnsons syndrom (SJS), toxisk epidermal nekrolys (TEN).

Mycket sällsynta: myalgi, artralgi.

Mycket sällsynta: njurfunktionsnedsättning inklusive akut och kronisk interstitiell nefrit och njurinsufficiens.

Ingen känd frekvens: nefrolitiasis** * * se avsnitt Varningar och försiktighet för mer information.

Mycket sällsynta: oligospermi (reversibel).

Ingen känd frekvens: mesalazinintolerans och/eller försämring av sjukdomen. Ökning av C-reaktivt protein, lokal reaktion.

c) Beskrivning av utvalda biverkningar

Ett okänt antal av ovan nämnda biverkningar har förmodligen samband med underliggande IBD istället för Asacol/mesalazin medicinering. Detta stämmer framförallt för mag-tarmbiverkningar.

För att undvika bloddyskrasi som ett resultat av benmärgsdepression ska patienter monitoreras noggrant, se avsnitt Varningar och försiktighet.

Under samtidig administrering av mesalazin och immunosuppressiva läkemedel såsom azatioprin, 6- MP eller tioguanin kan livshotande infektioner förekomma, se avsnitt Interaktioner.

Fotosensitivitet Mer allvarliga reaktioner rapporteras hos patienter med befintliga hudsjukdomar såsom atopisk dermatit och atopiskt eksem.

d) Pediatrisk population

Det finns endast begränsad erfarenhet vad det gäller säkerhet vid användning av Asacol rektalsuspension hos barn. Det förväntas att målorganen för möjliga biverkningar hos barn är desamma som för vuxna (hjärta, lungor, lever, njurar, pankreas, hud och subkutan vävnad).

Det är viktigt att rapportera misstänkta biverkningar efter att läkemedlet godkänts. Det gör det möjligt att kontinuerligt övervaka läkemedlets nytta-riskförhållande. Hälso- och sjukvårdspersonal uppmanas att rapportera varje misstänkt biverkning till (se detaljer nedan).

Läkemedelsverket, Box 26, 751 03 Uppsala webbplats: www.lakemedelsverket.se

Farmakoterapeutisk grupp: Medel vid inflammatoriska tarmsjukdomar, ATC-kod: A07EC02

Asacol innehåller mesalazin, också känd som 5-aminosalicylsyra, som verkar genom en antiinflammatorisk mekanism på ett sätt som ännu inte är helt klarlagd.

Mesalazin har visat sig kunna hämma LTB4-stimulerad migration av intestinala makrofager genom att migrationen av makrofager till inflammatoriska områden hindras. Produktionen av proinflammatoriska leukotriener (LTB₄ och 5-HETE) i tarmväggens makrofager hämmas därmed. Det har visats att mesalazin aktiverar PPAR-γ-receptorn som motverkar nukleär aktivering av tarmens inflammatoriska reaktion.

I laboratorieförsök har mesalazin inhiberat cyklooxygenas, och därmed också frisättningen av tromboxan B₂ och prostaglandin E₂. Den kliniska relevansen av detta är ej klarlagt. Mesalazin hämmar

bildningen av trombocytaktiverande faktor (PAF). Mesalazin är också en antioxidant, genom att minska bildningen av reaktiva syreprodukter och fånga upp fria radikaler.

Risken för kolonrektalcancer (CRC) är något förhöjd vid ulcerös kolit.

De effekter som observerats av mesalazin i experimentella modeller och ifrån patient-biopsier stödjer att mesalazin förebygger kolit-associerad CRC genom nedreglering av både de inflammationsberoende och de icke-inflammationsberoende signalvägar som är involverade i utvecklingen av kolit-associerad CRC. Data från metaanalyser med populationer både i remission och i skov ger emellertid en inkonsekvent klinisk information kring risk-nyttan av mesalazin i karcinogenesen för ulcerös kolit.

Mild till medelsvår ulcerös kolit, proktit och proktosigmoidit

Sju kontrollerade kliniska studier med behandlingsperioder varierande mellan två och sex veckor visade att lokalbehandling med mesalazin är säkert och effektivt. Totalt studerades 529 patienter; 271 fick mesalazin rektalsuspension, 151 ett jämförelsepreparat eller en kombinerad oral och rektal behandling och 107 fick placebo.

I en kontrollerad klinisk studie jämfördes kombinationen oral och rektal behandling med enbart oral behandling för att bibehålla klinisk remission hos 72 patienter. Vid den primära utvärderingen efter 12 månader hade 39% av patienterna i kombinationsgruppen drabbats av recidiv jämfört med 69% i gruppen med enbart oral behandling. Skillnaden i kumulativ recidivfrekvens var statistiskt signifikant mellan de två grupperna (p=0,02). Den positiva effekten av kombinationsbehandling var likartad i subgrupperna med olika sjukdomsutbredning.

Rektalsuspension.

Brunaktig suspension.

Inga interaktionsstudier har utförts.

Det finns tecken på att mesalazin kan minska warfarins antikoagulativa effekt.

En möjlig ökning av den myelosuppressiva effekten av azatioprin, 6-mercaptopurin eller tioguanin hos patienter som samtidigt behandlas med något av dessa läkemedel bör beaktas. Livshotande infektioner kan uppstå. Patienter ska övervakas noggrant för tecken på infektion och myelosuppression. Hematologiska parametrar, särskilt leukocyt-, trombocyt- och lymfocytvärden, ska mätas regelbundet (veckovis), särskilt vid initiering av sådan kombinationsbehandling, se avsnitt Varningar och försiktighet.

Det finns inga adekvata data gällande användning av Asacol hos gravida kvinnor. Data för ett begränsat antal (627) exponerade gravida kvinnor indikerar emellertid inte några biverkningar orsakade av mesalazin under graviditeten eller på fostret/det nyfödda barnet. Hittills finns inga andra relevanta epidemiologiska data tillgängliga.

I ett enstaka fall efter långtidsbehandling med en hög mesalazindos (2-4 g peroralt) under graviditeten, rapporterades njursvikt hos det nyfödda barnet.

Djurstudier med peroralt mesalazin indikerar inte några direkta eller indirekta skadliga effekter med tanke på graviditet, embryonal/fosterutveckling, förlossning eller postnatal utveckling. Asacol ska ges till gravida kvinnor endast då fördelen av behandlingen visats uppväga den eventuella risken.

N-acetyl-5-aminosalicylsyra och till en mindre grad mesalazin utsöndras i bröstmjölk. Den kliniska signifikansen av detta har inte fastställts. Hittills finns endast begränsad erfarenhet från ammande kvinnor tillgängliga. Överkänslighetsreaktioner såsom diarré hos barnet kan inte uteslutas. Asacol ska därför användas under amning endast då fördelen visats uppväga den eventuella risken. Om barnet utvecklar diarré ska amningen avslutas.

Ingen effekt på fertilitet har observerats.

Asacol har ingen eller försumbar effekt på förmågan att framföra fordon och använda maskiner.

Det finns begränsade data gällande överdosering (t.ex. suicider med höga orala doser mesalazin), vilket inte indikerar någon njur- eller levertoxicitet. Det finns inga specifika antidoter och behandlingen är symptomatisk och stödjande.

Efter en engångsdos på 4 g mesalazin rektalsuspension hos friska frivilliga var medelvärdet av C_max och T_max 874 ng/ml och 1,5 timmar för mesalazin.

Ca 43 % mesalazin och ca 78 % N-acetylmesalazin är bundet till plasmaproteiner.

Låga koncentrationer av mesalazin och dess N-acetylmetabolit har upptäckts i bröstmjölk. Den kliniska signifikansen av detta har inte fastställts.

Mesalazin metaboliseras både av tarmslemhinnan och levern till den inaktiva metaboliten N- acetylmesalazin. Baserat på urinutsöndringsdata utsöndras den absorberade dosen till >95% som metaboliter.

Efter en engångsdos på 4 g mesalazin rektalsuspension hos friska frivilliga var medelvärdet av C_max och T_max 1700 ng/ml och 4,3 timmar för N-acetylmesalazin.

Mesalazin elimineras huvudsakligen via urin och faeces i form av mesalazin och N-acetyl- metaboliten. Mesalazin och N-acetylmesalazin rapporterades ha en biologisk halveringstid på 5,0 respektive 7,5 timmar.

Det finns inga prekliniska data av relevans till förskrivaren utöver det som redan finns inkluderat i andra delar av den här produktresumén.

Xantangummi Natriummetabisulfit Natriumbensoat Renat vatten

Ej relevant.

2 år.

Förvaras vid högst 25^oC.

Asacol 1 g rektalsuspension finns tillgängligt i en ogenomskinlig vit plastflaska (LDPE) med förseglad kork och innehåller 100 ml i en förpackning innehållande totalt 7 flaskor. En applikator levereras till varje flaska.

Inga särskilda anvisningar. Ej använt läkemedel och avfall ska kasseras enligt gällande anvisningar.

Asacol 1 g rektalsuspension

Varje rektalsuspension med 100 ml innehåller: 1 g mesalazin.

För fullständig förteckning över hjälpämnen, se avsnitt Förteckning över hjälpämnen.

Tillotts Pharma AB Gustavslundsvägen 135 167 51 Bromma

13251

Datum för det första godkännandet: 1997-11-14
Datum för den senaste förnyelsen: 2005-02-01

2025-06-03